Tack och hej(a) COP; en sista rapportering från utsidan

Nu är bloggandet PÅ COP15 slut för Göteborgs Universitet/Chalmers. Vi var inte en av de lyckliga vinnarna när när LOTTO-dragningen skedde, sent onsdag kväll. Man hade då bestämt sig för att frångå det system med kvotering för NGO som infördes i början av veckan. Se nedan för ett utdrag av meddelandet som Eskil Mattsson, GUs kontaktperson, fick:

Dear Members of the RINGO Constituency,

Regarding Access to the Bella Centre on Thursday and Friday:
I have been informed that the badges for access to the Bella Centre on Thursday and Friday have been distributed through a lottery system as advised yesterday on the door of the RINGO office. The persons selected have been informed by email. For your information, I attach the list of persons having received a badge. According to persons on site, access to the Bella Centre is proceeding smoothly for those who are on the list. All people not in possess of a badge will not be allowed access. 

We are sorry for those who will be disappointed. We have ourselves had a lot of difficulty accessing information in this unprecedented situation, and we are trying to be of assistance in any way that we can.

Kind regards,

Monica Alessi
RINGO Focal Point

Lite snöpligt slut för vår del på en lång och intensiv tillställning!

Jag lämnade Bella Center onsdag kväll tillsammans med en grupp på ca 50 delegater som initialt fick stå bakom en mur av poliser och polishundar. Efterdyningarna av onsdagens stora demonstration kulminerade just då, med ett antal våldsamma demonstranter som fick avhysas innan vi tilläts lämna området. Vi gjorde det i en ”korridor” som var kantad av poliser på bägge sidor, hela vägen från entrén till Bella Center och fram till uppgången till metrostationen som för övrigt precis hade öppnats upp igen, efter att ha varit avstängd en stor del av dagen.

Oenigheter i viktiga frågor, även på högsta politiska nivå, speglar tydligt hur olika prioriteringar vi har. Vi kommer från så olika miljöer, att även om vi har en gemensam vilja att förhindra effekterna av klimatförändringarna så får det mycket varierande uttryck.  Ta t ex hur vi ser på begreppet energieffektivisering. Jag hörde följande resonemang på tåget tillbaka till Malmö från COP en kväll: tre kvinnor diskuterade kring energieffektivisering och effekterna som kan uppnås genom att byta ut glödlampor mot nyare och effektivare alternativ. Diskussionen tydliggjorde hur olika förutsättningar vi har, och vad som upplevs som högprioriterade satsningar beroende på var på jordklotet vi lever. Kvinnan från USA tyckte att det var ”..a fabulous way for anyone to contribute…” medan en av kvinnorna från Indien uttryckte hur svårt det var för dem att förmedla sådana åtgärder. Om man kommer från en otillgängligt belägen by, utan elektricitet, ser man inte detta som det stora problemet!

Energieffektivisering var också temat för en av alla de glober som dekorerats av kända konstnärer, och placerats ut på olika platser i Köpenhamn.

Rött ljus till trafiken, konstnär: Lee Strickland.

Budskapet konstnären vill förmedla fanns i att läsa anslutning till respektive glob. Texten till denna glob löd: Var med och reducera den globala uppvärmningen redan vid din närmaste vägkorsning. Genom att ersätta en glödlampa i ett trafikljus mmed en diod (LED) reduceras energiförbrukningen med 85%.

Under sista veckan samtalade jag mycket med många av de officiella delegaterna från afrika, bland annat med Diakite Youssouf, chef för ANEJ/Mali (African Network of Environmental Journalists). De ingick i G77/Kina, den grupp som hamnade i hetluften under inledningen av den sista veckan efter det att man lämnade överläggningarna. Även om förhandlingarna senare återupptogs, var det mycket slitningar inom gruppen, och det var också en av anledningarna till att Fredrik Reinfeldt kom till Bella Center på torsdagen.

– ”Den övervägande delen av befolkningen i Mali inte har en susning om ”climate change” som begrepp. Men vi märker effekterna av den. Nu är det sommar, och det har aldrig varit så varmt som det är nu. I tisdags var det 35 grader i huvudstaden Bamako, normalt ligger temperaturen runt 25 grader. Monsunen kommer senare. Förr startade den i maj, nu kommer den inte förrän i juni/juli. Dessutom kryper öknen närmare, vi kan se den i många av provinserna numera”, sa Diaktie Youssouf.

Nu får vi bara hoppas att förhandlingarnas slutskede ger resultat. Dagens Earth Negotiations Bullentin (summering av torsdagens händelser på COP) kan du läsa här:  http://www.iisd.ca/climate/cop15/

Nyheterna igår kväll ingav trots allt en förhoppning om att det kanske ändå kan levereras något avtal. Förmodligen inte det enda, legalt bindande avtal som alla länder står bakom, som alla hoppats på utan det lutar snarare mot två, eller rent av tre parallella dokument. Ikväll vet vi!

Maria Svane, GMV

Eskil Mattsson: Kritiskt läge

Som kontaktperson för GU/Chalmers deltagande i COP 15, har de sista dagarna har varit hektiska med mycket mejl – och telefonkontakt för att fördela de 17 plaster vi blev tilldelade för tisdagen och onsdagen.

I dag gick det snabbt att komma in på Bella Center eftersom inga nyregistreringar var tillåtna. Information om att nyregistreringar ej var tillåtna i dag kom inte ut förrän mycket sent i går kväll vilket fick till följd att två personer i vår grupp som inte hade ”badge” sedan innan, inte kom in. Snopet. I kväll kommer ett möte hållas där det bestäms om GU/Chalmers får tilldelning av plats för torsdagen. Som det ser ut nu får vi i bästa fall en eller två platser, men i princip stängs konferensen för NGO-organisationer som Göteborgs universitet från och med i morgon vilket känns mycket trist, men FN och danska polisen vill inte riskera problem och förseningar inne i lokalerna p.g.a. av protester och stora folkmassor. Bella Center börjar mer och mer likna ett stort presscenter och så fort man tar sig en snabb titt runt i den stora lokalen ser man någon VIP eller en minister.

Just nu håller man på att slutföra förhandlingstexter som ska vara klar för ministrarna att börja jobba med imorgon. Förhandlingsläget är mycket kritiskt och hela natten har förhandlingar pågått. U-länder och i-länder är splittrade på alla möjliga håll. Inga konkreta siffror om utsläppsminskningar har angetts vilket är ett måste för att undvika ett misslyckande. EUs linje sedan innan att få till ett avtal i ett enda spår blir svårt att genomföra. Som det ser ut nu kommer Kyotoprotokollet fortsätta att gälla som de splittrade u-länderna önskar men som i-länderna motverkar. Dessutom förhandlar man om ett annat spår som innebär långsiktiga samarbeten och åtaganden för alla länder, ett avtal som många i-länder förespråkar. Det är svårt att bedöma hur det hela kommer att sluta men en tvåspårig överenskommelse kommer allt närmare. Stort ledarskap de sista dagarna är ett måste.

Eskil Mattsson, inst för geovetenskaper, GU

Maria Svane: Maud Olofsson missnöjd

Det börjag bli trångt i gångarna, och när ministrar med sitt följe kommer, blir man knuffad åtsidan. Jag skulle tro att det finns ett inverst förhållande mellan hur bryskt man knuffas och hur viktig personen är.

Detta gäller inte Maud Olofsson! Hon tillhör tack och lov inte den bryska skaran, utan jag fick en pratstund med henne när hon var på väg tillbaka till den svenska delegationens högkvarter efter att ha deltagit i plenum.

Maud Olofsson, näringsminister

Hon instämmer i missnöjet med hur arbetet framskrider inom gruppen för G77/Kina, men anser samtidigt att flera av de afrikanska nationernas förhandlare inte har agerat tillräckligt kraftigt gentemot Kina, utan låtit Kina få ta för stort utrymme i gruppen. När de afrikanska delegaterna nu inser att skrivningarna missgynnar deras intressen protesterar de, men detta borde ha undvikits genom aktiviteter innan COP. Samtidigt inser Maud Olofsson att det är svårt att nå enighet i en så inhomogen grupp.

Vid en presskonferens kl 13 uttalade sig Nafie El Nafie, Sudan om arbetet i G77/Kina: det finns återstår mycket arbete, många oenigheter kvarstår kring t ex formuleringar om utvecklingsländernas vädjan om korttidsfinansiering. Han betonade att det trots allt finns en vilja inom gruppen att kunna prestera ett dokument som kan presenteras inför överläggningarna på ministernivå.

Maria Svane, GMV

Lisa Westholm: blogginlägg från utsidan, men fortfarande från Köpenhamn

För oss som inte släpptes in på Bella Center idag blev Klimaforum i centrala Köpenhamn ett alternativ. Det anordnas av en stor mängd miljö- och solidaritetsorganisationer och har ett ambitiöst schema med stundtals upp till 7 parallella seminarier, filmvisningar, teater och musik och en mässhall med utställningar. Deltagarna kommer från hela världen och inkluderar förutom gräsrötter, journalister, forskare och politiker även namnkunniga profiler som Wangari Maathai, Vandana Shiva och George Monbiot. Frågorna som diskuteras är till stor del samma som de frågor som diskuteras på Bella Center. Men perspektivet är ett annat och utgångspunkterna vitt skilda. På Klimaforum är kritiken stark mot de pågående förhandlingarna. Det finns självklart stora skillnader i åsikter även där, men gemensamt för de flesta är att de anser att det finns stora brister i det klimatavtal som håller på att förhandlas fram. Även om förhandlingarna på Bella Center handlar om frågor som kommer att få konsekvenser för lång tid framöver är perspektivet relativt kortsiktigt. Det handlar om att bestämma vad som ska göras inom den närmaste framtiden. Hur man direkt ska tackla de problem man står inför.

På Klimaforum är perspektivet långsiktigt. Självklart vill man handla nu, men diskussionerna handlar framför allt om hur man bygger ett rättvist samhälle. Det är stora, viktiga frågor som inte ryms inom klimatavtal. På Klimaforum kunde jag känna av en frustration över förhandlingarnas snäva fokus. För mig satte det fokus på de olika roller mötena och deras deltagare har. Klimatförhandlingarna på Bella Center handlar om att ta itu med ett akut problem.

Ambitionen är att alla ska samsas och det kan leda till att många viktiga frågor måste skalas bort för att man ska kunna nå en minsta gemensam nämnare. De som genomför dem är diplomater och politiker och pragmatik och kompromisser blir ledord.

Klimaforum däremot, handlar om att bygga ett samhälle och om långsiktiga systemförändringar. Här finns folkrörelser och deras viktiga uppgift är just att  iskutera och driva denna typ av frågor. Båda mötena fyller viktiga funktioner, och båda skulle med största sannolikhet ha nytta av att lyssna på och ta intryck av varandra.

Lisa Westholm, forskare, Institutionen för nationalekonomi med statistik, GU

Lisa Westholm: Läget blir skarpare och motsättningarna tydligare i Köpenhamn

Detta är något som nästan är lättare att hålla koll på om man befinner sig utanför Bella Center och läser nyheter än om man är där inne och går på föredrag. Men det märks att stämningen börjar bli spänd. Igår inställdes ett möte med kontaktgruppen för Kyotoprotokollets mål, eftersom motsättningarna just vad gäller det är så stora att förhandlarna inte tyckte att det var någon idé att diskutera innan någon slags överenskommelse hade fattats på högre nivå. Vid lunchtid steg plötsligt applåder och rop runt om i hela caféområdet. En stor grupp människor hade samlats för att uttrycka sitt stöd för de afrikanska ländernas krav på att Kyotoprotokollets åtaganden ska fortsätta. We stand with Africa! Don’t kill Kyoto targets! löd slagorden.

På schemat för dagen fanns nästan bara slutna möten; förhandlingar inom olika grupper så som den afrikanska gruppen, gruppen för små ö-stater och G77 och Kina I olika omgångar. För oss som inte släpptes in där återstod bara att föreställa oss hur förhandlingarna går för att försöka komma fram till vilka gemensamma ståndpunkter man ska driva i olika grupper. Med lite fantasi kunde man se det framför sig när man läste schemat: Arikanska gruppen träffas 08.00-09.00. Klockan 09.00-10.00 träffas G77 och Kina. Klockan 10.00-11.00 återvänder den afrikanska gruppen till ett eget möte och så fortsatte dagen med möte efter möte.

Nu återstår att se var det leder. Klimatkonventionens chef, Yvo de Boer var fortfarande försiktigt optimistisk när han talade på Forest Day i söndags. ”Statchefer kommer inte hit för att fira en förlust. De kommer för att fira en seger” sa han.

Lisa Westholm, forskare, Institutionen för nationalekonomi med statistik, GU

Maria Svane: Inside information!

Enn officiell delegat från Swaziland kom just ut från det slutna mötet för G77 och Kina. Hon är upprörd över att allt går så trögt, och att man egentligen inte har kommit någonvart. Fortfarande diskussioner kring formuleringar, och flera av utvecklingsländerna vill inte överge formuleringarna från Kyotoprotokollet. ”No mitigation, hardly even talking adaptation” säger hon. Gruppen kommer att mötas igen senare under dagen, men hon ser ganska uppgiven ut.

Maria Svane, GMV

Eskil Mattsson: Snack i korridorerna

En av de stora snackisarna på COP 15 som fått mötet att hetta till är Tuvalus utspel att 2 graders målet bör förstärkas och bli ett 1,5 graders mål. Tuvalu, en liten stillahavsnation starkt hotad av förhöjda havsnivåer, fick snabbt medhåll av övriga små ö-nationer och fattiga utvecklingsländer. Rika utvecklingsländer som Kina och Indien röstade ner förslaget eftersom dessa länder skulle tvingas att bidra med minskade växthusgasutsläpp redan efter 2012 och det är ännu oklart hur långt förslaget kommer att diskuteras. Utspelet som skulle innebära ett bindande tillägg till Kyotoprotokollet visar att sammanhållningen mellan de fattigaste utvecklingsländerna och mera utvecklade u-länderna inom G77-gruppen och Kina börjar naggas i kanterna.

Läs mer i Earth Negitiation Bullentin

Eskil Mattsson, PhD student, Institutionen för <geovetenskaper, GU

Maria Svane: Youth Day at Cop!

Idag är det Youth Day på Bella Center!

Det märks väldigt tydligt eftersom alla unga dagen till ära bär en orange T-shirt med ”[Dont Bracket Our Future]” tryckt på ryggen. Det är inte så svårt att förstå vad det budskapet syftar till…

Det har ju diskuterats mycket kring skrivningar/formuleringar av texterna i de dokument som ska ligga till grund för slutdokumenten från COP. Att man faktiskt diskuterar hakparanteser redan andra dagen tyder på en mogen diskussion och att man faktiskt kan ha en möjlighet att nå ett slutdokument, sägen Ulf Molau. Som exempel nämner han diskussionerna inom SBSTA kring REDD.
Mycket av aktiviteterna som sker i utställningshallar och under side events under torsdagen fokuserar på hur dagens unga människor, som individer eller inom olika organinsationer jobbar för att påverka beslutgången för att nå smartare och snabbare lösningar på klimatrelaterade frågor.
GU och Chalmers finns representerade via CSS (Chalmers students for Sustainability)
och WSC-SD (world student community for sustainable development).

Maria Svane, GMV

Niklas Arvidsson: Reflections looking from the bus and reflections looking at the bus

Returning to the city from the Bella Centre yesterday evening, on one of the designated yellow CoP15 shuttle buses, a realization struck me right after the sight of a huge orange plastic sphere at the exit of the conference centre. 

This realization interrupted my pondering on the irony of the fact that the inhabitants of Copenhagen frequently see these shuttle buses occupied by no more than two to three passengers at the time: a paradox of imbalance which appears in almost all logistical ventures when moving goods or people from one place to another.

Instead, what struck me at the sight of the sphere was that all meetings I have attended so far have been full of numbers, numbers which did not mean much to me. Do not get me wrong here, I am an engineer and I love numbers, but I could simply not understand them: 250 megatonnes, 350 PPM, 20 gigatonnes, 300 000 trips with an airplane over the Atlantic, 10 trillion dollars. What do these numbers mean? How can I ever conceptualize them? And this is where the orange plastic sphere helped me. It contained a tonne of CO2 (pic). This as a fact is of less importance, but it made me realize I need to conceive the numbers, I need to visualize the numbers, I need to see more crazy journeys made by ”yogurt pots” to realize the severity of the situation. I suppose we might need more Hans Roslings  in future research?

Niklas Arvidsson, PhD Student, School of Business, Economics, and Law, Gothenburg University
Research area: More sustainable transportation

Ulf Molau: Forests are much more than carbon

Under den andra dagen av COP-15 började saker och ting komma igång, nu när alla formella invigningar och startanföranden är avklarade. Eftersom jag har tänkt att bevaka processen runt REDD (Reduction of Emissions from Deforestation and Forest Degradation) valde jag att tillbringa förmiddagen som observatör under den första session av UNFCCC-SBSTA. SBSTA (Subsidiary Body of Science and Technology Transfer) är den hårt jobbande mellanstationen mellan IPCC och politikernas COP-15, det är de som förhandlar fram underlagstexter till kommande beslut.

Efter sedvanliga procedurer angående dagordning och sådant övergick SBSTA-sessionen till grundläggande uttalanden från ett antal länder och andra parter. Det handlade förvånansvärt nog inte särskilt mycket om koldioxid, men desto mera om REDD, eller snarare den avancerade varianten REDD+. Här kom starka positiva uttalanden från Australien (inkluderande ”Umbrella states”), Lesotho, Sierra Leone, Indonesien, Filippinerna och Zambia. Flera länders delegater poängterade vikten av ”capacity building”, bland andra Zambia. Allt andades samstämmighet och gav en god atmosfär. Man var eniga om att ett beslutsunderlag för REDD+ skall vara klart senast fredag lunch 11 december. En fras som kom fram flera gånger från olika parter var ”Forests are much more than carbon”, inte minst from ”Indigienous peoples” NGO. Sverige som ordförandeland i EU gjorde ett halvhjärtat inlägg utan större vikt.

Under kvällen med start 16:00 (som blev 17:00) skulle man börja diskutera texterna runt REDD inför ett beslutsunderlag till nästa vecka. Kvällens debatt kom bara att handla om redigering av befintliga texter, med borttagande av hakparenteser och dylikt. Men det hela andades viss optimism, och man emotser nog ett starkt REDD+dokument inom COP15. Bara detta att man redan diskuterar detaljer är ett väldigt gott tecken.

Vänliga hälsningar

Ulf Molau, Institutionen för växt- och miljövetenskaper, GU

tisdag afton 8 dec 2009