Tack och hej(a) COP; en sista rapportering från utsidan

Nu är bloggandet PÅ COP15 slut för Göteborgs Universitet/Chalmers. Vi var inte en av de lyckliga vinnarna när när LOTTO-dragningen skedde, sent onsdag kväll. Man hade då bestämt sig för att frångå det system med kvotering för NGO som infördes i början av veckan. Se nedan för ett utdrag av meddelandet som Eskil Mattsson, GUs kontaktperson, fick:

Dear Members of the RINGO Constituency,

Regarding Access to the Bella Centre on Thursday and Friday:
I have been informed that the badges for access to the Bella Centre on Thursday and Friday have been distributed through a lottery system as advised yesterday on the door of the RINGO office. The persons selected have been informed by email. For your information, I attach the list of persons having received a badge. According to persons on site, access to the Bella Centre is proceeding smoothly for those who are on the list. All people not in possess of a badge will not be allowed access. 

We are sorry for those who will be disappointed. We have ourselves had a lot of difficulty accessing information in this unprecedented situation, and we are trying to be of assistance in any way that we can.

Kind regards,

Monica Alessi
RINGO Focal Point

Lite snöpligt slut för vår del på en lång och intensiv tillställning!

Jag lämnade Bella Center onsdag kväll tillsammans med en grupp på ca 50 delegater som initialt fick stå bakom en mur av poliser och polishundar. Efterdyningarna av onsdagens stora demonstration kulminerade just då, med ett antal våldsamma demonstranter som fick avhysas innan vi tilläts lämna området. Vi gjorde det i en ”korridor” som var kantad av poliser på bägge sidor, hela vägen från entrén till Bella Center och fram till uppgången till metrostationen som för övrigt precis hade öppnats upp igen, efter att ha varit avstängd en stor del av dagen.

Oenigheter i viktiga frågor, även på högsta politiska nivå, speglar tydligt hur olika prioriteringar vi har. Vi kommer från så olika miljöer, att även om vi har en gemensam vilja att förhindra effekterna av klimatförändringarna så får det mycket varierande uttryck.  Ta t ex hur vi ser på begreppet energieffektivisering. Jag hörde följande resonemang på tåget tillbaka till Malmö från COP en kväll: tre kvinnor diskuterade kring energieffektivisering och effekterna som kan uppnås genom att byta ut glödlampor mot nyare och effektivare alternativ. Diskussionen tydliggjorde hur olika förutsättningar vi har, och vad som upplevs som högprioriterade satsningar beroende på var på jordklotet vi lever. Kvinnan från USA tyckte att det var ”..a fabulous way for anyone to contribute…” medan en av kvinnorna från Indien uttryckte hur svårt det var för dem att förmedla sådana åtgärder. Om man kommer från en otillgängligt belägen by, utan elektricitet, ser man inte detta som det stora problemet!

Energieffektivisering var också temat för en av alla de glober som dekorerats av kända konstnärer, och placerats ut på olika platser i Köpenhamn.

Rött ljus till trafiken, konstnär: Lee Strickland.

Budskapet konstnären vill förmedla fanns i att läsa anslutning till respektive glob. Texten till denna glob löd: Var med och reducera den globala uppvärmningen redan vid din närmaste vägkorsning. Genom att ersätta en glödlampa i ett trafikljus mmed en diod (LED) reduceras energiförbrukningen med 85%.

Under sista veckan samtalade jag mycket med många av de officiella delegaterna från afrika, bland annat med Diakite Youssouf, chef för ANEJ/Mali (African Network of Environmental Journalists). De ingick i G77/Kina, den grupp som hamnade i hetluften under inledningen av den sista veckan efter det att man lämnade överläggningarna. Även om förhandlingarna senare återupptogs, var det mycket slitningar inom gruppen, och det var också en av anledningarna till att Fredrik Reinfeldt kom till Bella Center på torsdagen.

– ”Den övervägande delen av befolkningen i Mali inte har en susning om ”climate change” som begrepp. Men vi märker effekterna av den. Nu är det sommar, och det har aldrig varit så varmt som det är nu. I tisdags var det 35 grader i huvudstaden Bamako, normalt ligger temperaturen runt 25 grader. Monsunen kommer senare. Förr startade den i maj, nu kommer den inte förrän i juni/juli. Dessutom kryper öknen närmare, vi kan se den i många av provinserna numera”, sa Diaktie Youssouf.

Nu får vi bara hoppas att förhandlingarnas slutskede ger resultat. Dagens Earth Negotiations Bullentin (summering av torsdagens händelser på COP) kan du läsa här:  http://www.iisd.ca/climate/cop15/

Nyheterna igår kväll ingav trots allt en förhoppning om att det kanske ändå kan levereras något avtal. Förmodligen inte det enda, legalt bindande avtal som alla länder står bakom, som alla hoppats på utan det lutar snarare mot två, eller rent av tre parallella dokument. Ikväll vet vi!

Maria Svane, GMV

Maria Svane: Maud Olofsson missnöjd

Det börjag bli trångt i gångarna, och när ministrar med sitt följe kommer, blir man knuffad åtsidan. Jag skulle tro att det finns ett inverst förhållande mellan hur bryskt man knuffas och hur viktig personen är.

Detta gäller inte Maud Olofsson! Hon tillhör tack och lov inte den bryska skaran, utan jag fick en pratstund med henne när hon var på väg tillbaka till den svenska delegationens högkvarter efter att ha deltagit i plenum.

Maud Olofsson, näringsminister

Hon instämmer i missnöjet med hur arbetet framskrider inom gruppen för G77/Kina, men anser samtidigt att flera av de afrikanska nationernas förhandlare inte har agerat tillräckligt kraftigt gentemot Kina, utan låtit Kina få ta för stort utrymme i gruppen. När de afrikanska delegaterna nu inser att skrivningarna missgynnar deras intressen protesterar de, men detta borde ha undvikits genom aktiviteter innan COP. Samtidigt inser Maud Olofsson att det är svårt att nå enighet i en så inhomogen grupp.

Vid en presskonferens kl 13 uttalade sig Nafie El Nafie, Sudan om arbetet i G77/Kina: det finns återstår mycket arbete, många oenigheter kvarstår kring t ex formuleringar om utvecklingsländernas vädjan om korttidsfinansiering. Han betonade att det trots allt finns en vilja inom gruppen att kunna prestera ett dokument som kan presenteras inför överläggningarna på ministernivå.

Maria Svane, GMV

Lisa Westholm: Läget blir skarpare och motsättningarna tydligare i Köpenhamn

Detta är något som nästan är lättare att hålla koll på om man befinner sig utanför Bella Center och läser nyheter än om man är där inne och går på föredrag. Men det märks att stämningen börjar bli spänd. Igår inställdes ett möte med kontaktgruppen för Kyotoprotokollets mål, eftersom motsättningarna just vad gäller det är så stora att förhandlarna inte tyckte att det var någon idé att diskutera innan någon slags överenskommelse hade fattats på högre nivå. Vid lunchtid steg plötsligt applåder och rop runt om i hela caféområdet. En stor grupp människor hade samlats för att uttrycka sitt stöd för de afrikanska ländernas krav på att Kyotoprotokollets åtaganden ska fortsätta. We stand with Africa! Don’t kill Kyoto targets! löd slagorden.

På schemat för dagen fanns nästan bara slutna möten; förhandlingar inom olika grupper så som den afrikanska gruppen, gruppen för små ö-stater och G77 och Kina I olika omgångar. För oss som inte släpptes in där återstod bara att föreställa oss hur förhandlingarna går för att försöka komma fram till vilka gemensamma ståndpunkter man ska driva i olika grupper. Med lite fantasi kunde man se det framför sig när man läste schemat: Arikanska gruppen träffas 08.00-09.00. Klockan 09.00-10.00 träffas G77 och Kina. Klockan 10.00-11.00 återvänder den afrikanska gruppen till ett eget möte och så fortsatte dagen med möte efter möte.

Nu återstår att se var det leder. Klimatkonventionens chef, Yvo de Boer var fortfarande försiktigt optimistisk när han talade på Forest Day i söndags. ”Statchefer kommer inte hit för att fira en förlust. De kommer för att fira en seger” sa han.

Lisa Westholm, forskare, Institutionen för nationalekonomi med statistik, GU

Maria Svane: Inside information!

Enn officiell delegat från Swaziland kom just ut från det slutna mötet för G77 och Kina. Hon är upprörd över att allt går så trögt, och att man egentligen inte har kommit någonvart. Fortfarande diskussioner kring formuleringar, och flera av utvecklingsländerna vill inte överge formuleringarna från Kyotoprotokollet. ”No mitigation, hardly even talking adaptation” säger hon. Gruppen kommer att mötas igen senare under dagen, men hon ser ganska uppgiven ut.

Maria Svane, GMV

Eskil Mattsson: Snack i korridorerna

En av de stora snackisarna på COP 15 som fått mötet att hetta till är Tuvalus utspel att 2 graders målet bör förstärkas och bli ett 1,5 graders mål. Tuvalu, en liten stillahavsnation starkt hotad av förhöjda havsnivåer, fick snabbt medhåll av övriga små ö-nationer och fattiga utvecklingsländer. Rika utvecklingsländer som Kina och Indien röstade ner förslaget eftersom dessa länder skulle tvingas att bidra med minskade växthusgasutsläpp redan efter 2012 och det är ännu oklart hur långt förslaget kommer att diskuteras. Utspelet som skulle innebära ett bindande tillägg till Kyotoprotokollet visar att sammanhållningen mellan de fattigaste utvecklingsländerna och mera utvecklade u-länderna inom G77-gruppen och Kina börjar naggas i kanterna.

Läs mer i Earth Negitiation Bullentin

Eskil Mattsson, PhD student, Institutionen för <geovetenskaper, GU